Att leva i nuet, carpe diem, är ett uttryck som kan kännas urvattnat. Det har funnits med länge utan att själva innebörden har förklarats. Man kan ju inte bara gå runt och leva i nuet, det är ju så mycket som måste uträttas för att överhuvudtaget kunna leva. Rena skitpratet, kan tyckas.
Men faktum är att det bara är just nu som du kan påverka. Du kan lägga en plan för framtiden eller för nästa timme, nästa minut, nästa sekund. Men det är bara nu som du kan göra något i ditt liv. En minut sedan är redan dåtid, historia. En timme framåt, en minut framåt är framtid. Framtiden vet ingen något om. Det kan hända vad som helst.
Vi kan alltså egentligen bara ta ut kompassriktningen för vad vi vill skall hända i våra liv, och sedan åka med och ta till oss det som händer. För att inte fullständigt krascha mot alla problem som uppstår på livets väg behöver vi lärdom, kunskap och erfarenhet. Då blir det lättare att förhålla sig balanserat och lugnt till de händelser som livet erbjuder oss.
Det är här tjuren Ferdinand kommer in i bilden. Ni vet Disney´s tjur som sätter sig på en humla. Han har det fint under sin korkek där han sitter och luktar på blommorna. Sniff, sniff. Han har valt det till skillnad från sina kamrater som vill bli den tjur som väljs ut som den störste och starkaste.
Nu undkommer han döden för att det är en tecknad serie, och kan fortsätta sitta och lukta på sina blommor under korkeken. Men erfarenheten har lärt honom att man måste se vart man sätter sig, så man inte sätter sig på en humla. För då vet man aldrig vilken vändning livet tar.
Vi lever här och nu, och medan vi gör det vill vi må så bra som möjligt. Vad nu det innebär för var och en. Om man nu tänker sig att jag vill ha ett liv där jag mår bra, men har tankar och minnen med dåliga erfarenheter från dåtiden samtidigt som jag vill planera för framtiden och lägger till alla dessa dåliga erfarenheter in i framtida planer. Hur känner jag mig då, just nu. Tjuren Ferdinand sitter och försöker njuta av blomdoften, samtidigt som han tänker på vad som kunde ha hänt på arenan. Samtidigt tänker han på hur försiktig han måste vara nästa gång han sätter sig, och då känner han hur det sticker till i baken. Hur mycket kan han njuta nu av sin blomdoft? Självkänslan stressas mellan dåtida händelser och fantasier om framtiden.
Dåtida händelser är ingen verklighet, det här historia som aldrig mer kommer att komma tillbaka. Framtiden har vi ingen aning om, fantasier om framtiden är heller ingen verklighet. Det är dina tankar som är aktiva. Det sker en lagring av erfarenheter så att du inte skall sätta dig på en humla en gång till.
