-Hej! Jag ringer från Arbetsförmedlingen. Ni har inte lämnat in konjunkturrapporten, och jag ringer nu för att påminna er om det.
-Men, den är väl frivillig? Vi behöver inte lämna in den, svarar jag.
-Ja, det stämmer, men nu efter pandemin är vi angelägna om hur läget ser ut inom näringslivet.
-Jag förstår det eftersom de lägger pengar på att avlöna dig som skall ringa runt till företagen. Jag är konsult och min kund vill inte att jag lägger tid på frivilliga rapporter.
-Den tar bara en kvart att fylla i. Kan du prata med din kund och säga att det är viktigt.
-En kvart, det är ganska mycket för en konjunkturrapport. Tyvärr kan jag nog inte hjälpa dig.
-Har du kvar rapporten ifall ni skulle ångra er?
-Nej.
-Jag skickar den till dig på mejl. Vilken mejladress har du?
-Ok, gunilla@joswe.se
-Gunilla at ? vad sa du sen? Jo?
-Vilket företag ringer du till?
-Jaha, jo såklart. Så dum jag är.
Konjunkturrapporter från SCB, Statistiska Centralbyrån, är man tvungen att besvara, så det hade räckt att rapporten levererats av SCB i stället. Då hade jag blivit tvungen att debitera min kund 15 minuter. I stället anställer en statlig myndighet den här trevliga herrn. Någon har tänkt fel. Arg blir jag hursomhelst. Varför skickar man ut en rapport som ingen behöver svara på, för att sen avlöna någon/några för att ringa runt? Minns att det för några år sedan kom en rapport från SCB, där man ville veta hur lång tid företag lade ner på myndigheters administration i syfte att minska den administrativa arbetsbördan för näringslivet. Fint.
-Hej, det är från banken. Jag ser på vår UC-rapport att ni har ett föreläggande hos Kronofogden. Det är ju inte bra.
-Vi har vad?
-Det gäller fordonsskatt på tre bilar. Det är ju inte bra, med tanke på ratingen.
-Jag har inga obetalda fakturor, vad pratar du om?
-Det är den senaste fordonsskatten som inte är betald på de här tre bilarna.
Transportstyrelsen och jag är inte riktigt överens. Jag har tidigare skrivit ett mejl till dem där jag i versaler kritiserat dem för deras bristande förmåga att få fram sina fakturor i tid. De har 30 dagars betalningsvillkor och fakturan tar 20 dagar på sig att ta sig fram via Postnord. Man hinner inte attesten och betalningstiderna vid banken innan de förfaller. Jag fick ett långt svar där kontentan blev att vi var skyldiga att hålla reda på när skatten skulle vara betald. Jag svarade hövligt tillbaka och frågade vilket OCR nummer jag då skulle använda. Jag fick inget svar.
Sedan dess har jag bara fått påminnelser från Transportstyrelsen med 100 kr extra i påminnelseavgift. Jag ljuger inte, originalfakturorna har inte kommit fram på ett halvår ungefär. Men påminnelserna hittar fram. Minst sagt konstigt. Om jag är onödigt tjurig? Visst, jag kan be om E-faktura eller att få fakturorna via Min Myndighetspost, men jag är lite nyfiken också, på hur långt en svensk myndighet kan misslyckas med sina rutiner. En statlig myndighet, Transportstyrelsen, använder sig av ett annat statligt bolag, PostNord, för att leverera sina fordringar till den svenska befolkningen. Det känns som att det borde fungera, eller?
Men icke. Nu kommer varken originalfakturor eller påminnelser fram, inte heller meddelandet från Kronofogden. Nu skall jag betala cirka 700 kr mer i avgifter för varje bil. Jag kan omöjligt vara ensam om detta, tänker jag. Mycket riktigt, en väninna till mig blev stoppad av polisen som tyckte hon skulle ställa bilen och gå tre mil hem för att hon inte betalat fordonsskatten. När jag ringer Kronofogden vittnar de om att jag är låååångt ifrån ensam. Hon skrattar faktiskt lite.
När jag anmäler företaget på Min Myndighetspost kommer det ett brev från Transportstyrelsen där de informerar om att de framöver kommer att skicka fakturorna digitalt, men de skickar även ut fakturor via post. Undrar spänt vad som gäller? Transportstyrelsen, eller om det nu är Postnord, har dåliga rutiner och det skall vi betala för, eller gå tre mil. Det är inte ok. Jag blir arg, det är överförmynderi. Jag betalar och skriver sen ett mejl till Kronofogden, där jag bestrider avgifterna. Nu ligger mitt ärende hos Kronofogdens jurister. Spännande. Undrar vad Tony säger om det?
Det här händer en vanlig vecka på jobbet. Det är inte ofta jag blir arg, men Transportstyrelsen gör mig arg. Jag har alltid hävdat att ilska kommer utifrån en rädsla, men jag kan inte hitta rädslan i den här frågan. I det senaste numret av Modern Psykologi, beskrivs lägligt nog, att ilska kan finnas i två former ?? adaptiv ilska och maladaptiv ilska.
– Adaptiv ilska hjälper oss att överkomma hinder, sätta gränser mot andra och agera på ett adekvat sätt i en spänd situation. (Ja… Ha!)
-Maladaptiv ilska kan ställa till det i våra liv, då det ofta handlar om att täcka över känslor av sårbarhet, sorg och svårigheter. Genom att bli arg slipper vi att uppleva dessa känslor, vilket ibland kan hjälpa oss, men bara på kort sikt. (Jaha?)
Hm, jag känner mig adaptiv och malplacerar Transportstyrelsen och Postnord. Det är fredag och arga veckan är över, tack och lov.
Hur ser ?glada veckan? ut, tro? Den kommer nog nästa vecka.
