Det här med Halloween har jag inte riktigt fått kläm på och jag verkar inte vara ensam. En mamma till två små söta busbarn bankade på min dörr förra fredagen och ursäktade sig ifall de kom på fel dag. Hon var lika förvirrad som jag, så de hornbeklädda små damerna fick länsa mitt godisförråd. Det är just tiden som är lite förvirrat ?? N?R infaller Halloween? Man vill ju veta så man kan strunta i och öppna om man inte har köpt godis tillräckligt. Eller göra som jag, krypa på golvet i gästrummet för att kolla ut över entrén. Vem är det som bankar på min dörr? Sen öppnar jag dörren i en hastig rörelse och skriker ?BUUUUUS, jag vill ha BUUUS?. Dom blir ju så rädda ???. Lite jobbig känsla uppstår dock, när man ser den förskräckta mamman försiktigt närma sig ur buskarna i häcken.
Jag får Googla varje år, och glömmer ändå varje år. Man tror ju gärna att det är något vi hämtat från USA men så är det inte. Det kan vara så att det kommer från fornnordiskan och vikingarnas höstblot, då man hälsade mörkrets och höstens ankomst. När så vikingarna erövrade Storbritannien och Irland blandades kelternas tradition ?Samhain? med vikingarnas ?Höstblot?. Samhain firades av kelterna när vinterhalvåret startade den 31 oktober. Osynliga krafter var i rörelse och man tänkte att de dödas själar kunde återkomma till jorden under natten. Namnet kommer förmodligen från Irlands ?All-Hallows-Eve?, aftonen före ?All-Hallows-day?. Jag tänker osökt på Michael Jakcson´s ?Thriller? ?? soooo hallow.
Det här har funnits länge alltså, men först när Hard Rock Café tillsammans med Buttericks i Stockholm 1990, gjorde en veckolång happening tog det fart på riktigt i Sverige. Att fira en hel vecka kändes ju väldigt konstigt och jag minns att man avfärdade detta med att det var flummiga ungdomar som ville tjäna pengar. Men de var faktiskt inte så korkade som jag trodde då, häng med: Alla helgons dag infaller den 31 oktober. Kyrkan firar alltid Alla helgons dag på en lördag mellan 31 oktober och den 6 november. Det är då vi skall minnas alla helgon, dvs Maria (Jesus mamma), Lucia, den Heliga Birgitta, Franciskus m. fl. Det är kyrkan som bestämmer vem som blir kanoniserad (?) dvs helgon. Lustigt namn egentligen, jag tänker på alla som blir ?kanonmat? i Ukraina. De är också helgon.
Men, och det är nu förvirringen är förvirrad, ?Alla själars dag? skall vi enligt kyrkan fira söndagen efter Alla helgons dag, dvs nästa helg. Vad tusan? Jag var på Norra Kyrkogården igår kväll, lördag, och var absolut inte ensam. Vid första försöket klockan 16.00 var det trafikkaos utanför murarna till kyrkogården, så jag körde hem och gjorde ett nytt försök klockan 19, när alla är hemma och just börjat eller avslutat sin middag och väntar på ?Så mycket bättre?. Då gick det mycket bättre. Firar vi fel dag alltså, när vi lägger dit kransar och tänder hela kyrkogården med ljus? Det var fantastiskt vackert att gå omkring där i mörkret bland alla ljusen och alla skuggar av andra människor, eller vad det nu var. Den riktiga (äldsta traditionen) firardagen är alltså den 31 oktober. Vi firar kyrkans helgon på närmaste lördag och våra egna helgon helgen efter. Men vart kommer godiset från? De lysande pumporna är en hyllning till ”Jack”, han var irländare som tände ljus i sina uppätna pumpor. Men förmodligen har vi moderniserat Jack till Karamellkungen.
Det är alltså inte konstigt att Halloween känns lite förvirrat. Borde vi fira Lucia också samma dag? Strunta i den 13 december? Allt på en och samma vecka. Ingen dum idé verkade en individ tänka tidigare i veckan, torsdag kväll närmare bestämt. Jag körde hem från jobbet efter en lång arbetsdag vid 19-tiden. Då är det mörkt ute och ni vet hur dåligt man ser gående trafikanter utan reflexer just nu innan snön kommer. Mitt i vägen, framför mig lite längre fram ser jag en stor, vit figur med en röd prick längst ner mot vägbanan. Jag saktar ner och försöker analysera vad det kan vara, tittar i backspegeln och inser att figuren och jag är ensamma. Till slut fattar jag? det är någon som klätt ut sig i lucialinne och står på sin elsparkcykel (röd lampa) och tittar ner i sin telefon, mitt i vägbanan. Snabbt släcker jag mina lysen och glider sakta upp bakom hen. Figuren rör inte en fena när jag är nära nog, för hen är sååå upptagen med telefonen. Då trycker jag på hornet så hårt jag kan och ? ja? sen kör jag i väg och skriker ?BUUUUUS?. He, he. Jag vågade inte titta i backspegeln. Hoppas hen inte tog mitt reg nummer.
Nåja, allt som är roligt skall firas, helt klart. Jag får åka ut till pappa med en krans till nästa helg också. Han och jag såg ?Helgonet? tillsammans ibland. Kommer ni ihåg Simon Templar? Roger Moore, han var så snygg. Han dog 2017 och blev inte kanoniserad. Men för mig som liten tjej blev han ett helgon på riktigt. Den som alltid vann över de onda. Mörkret symboliserar det onda och ljuset det goda även i andra filmer, Star Wars tänker jag främst på. Förhållandet mellan mörkt och ljust, ont och gott, tillhör livet precis som livet och döden. Det kommer vi inte undan och kan inte påverka. En del säger att de inte tycker om hösten och vintern, att de mår dåligt. Jag läste en fin text i lokaltidningen som tog upp ämnet för en tid sedan, rubriken var ?Lär av naturen?. Här kommer den; Nu släpper träden mjukt och lätt taget om löven. Skapandekraften dras inåt, nedåt, för att vila tills det är dags igen. Det blir så lugnt nu, i naturen. Gå ut, känn in lugnet och inspireras till vila. (Eva Lyberg, psykolog i Visby.) Vi kommer inte undan, men vi kan bestämma hur vi vill förhålla oss till det. Att söka sig inåt, nedåt i rötterna och vila, känns skönt.
Dags att gå in i idet, alltså. Men jag är inte klar ute än, det är ju ännu så varmt. Min almanacka från förra året skvallrar om att det blev minusgrader om två veckor. Bilverkstan skvallrar den också, tid för däckbyte. Redan? Helt ärligt kan man känna sig lite glad över klimatomställningen. I alla fall för oss här i Norden. Men det är ju skämmit att ens tänka så? eller hur? Eller? Jo. Skäms på dig.
