Det är mycket nu. Hela kontoret är fullt av pärmar från föregående år och det nya året. Momsen för december i alla bolag skall vara klar 13 februari, räkenskaperna skall vara avstämda inför boksluten, rapporter för tjänstepensioner skall skickas in osv, osv. Sen har man ju varit ledig under julhelgen för man behöver ju ta igen sig ibland. Väl tillbaka är mailboxen full och inget är gjort sedan sist. Sen skall boksluten göras som alla verkar vänta på. Det är väldigt roligt att göra bokslut. Man summerar och njuter när budget och resultat visar samma saker, på ett ungefär. Sen avslutar man med en snygg årsredovisning och en fet summa pengar i utdelning till de lyckliga ägarna. 3:12-reglerna är säkrade för en tid framåt och vi fåmansägare kan fortsätta driva Sverige vidare. Två tredjedelar av alla anställda i Sverige är anställda i just ett fåmansägt bolag. 96% (Tillväxtverket 2019) av alla bolag i Sverige är fåmansägda. Att småbolagen frodas och att det finns en morot för ägande av bolag, är väsentligt. Det räcker att ett av de stora bolagen blir uppköpta och försvinner utomlands, så får det stora konsekvenser. Så de många små boksluten är inte att förakta.
Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen är nog det tråkigaste momentet i bokslutet. Den får jag alltid skriva. Ingen ägare har ännu bett att få skriva den själv. Om man skulle ta och göra dem lite roligare i år. Inom lagens gränser förstås. Men i 6e kapitlet §1 stycke 1??3 i årsredovisningslagen känns det som att man skulle kunna få lite svängrum. Det skall upplysas om förhållanden som inte framgår av räkenskaperna, händelser av väsentlig betydelse, förväntade framtida utveckling och väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Hm, i min förvaltningsberättelse skulle det alltså kunna stå: ?Bolaget drivs av en tant i klimakterieåldern som hade lite tid över för några år sedan och ville tjäna lite mer pengar till sin pension. Klimakterieproblem skapar dock vissa oförutsedda händelser vilket kan påverka utvecklingen av bolagets vinstmarginal under en begränsad tid framöver vilken är omöjlig att? osv.
VA? Vad tror ni? ??? Visst skulle det vara roligare att läsa. Kanske inte om klimakterier, men berättelser med lite mer svängrum i orden i alla fall. Ni fattar.
Ett företag är ändock bara en berättelse, en historia, i sig själva. En vision, en plan, en tanke hos någon som man berättar för Bolagsverket, som i sin tur ger visionen ett organisationsnummer. Sen berättar man historien för andra individer som går på storyn, och som dessutom betalar för det. Lön är en annan story vi väljer att tro på. Vi lägger ner ungefär 175 timmar i månaden, i förskott, på någon och tror på storyn att i slutet av månaden kommer det nog några siffror in på bankkontot. En historia och ett förtroende. Hela vårt mänskliga samhälle är uppbyggt på historier. Bitcoin, religion, politiska partier, ?nyttiga idioter? som Paludan enligt Kristersson. Vi väljer själva vad vi tror på, och samhörighet med andra ?believers? är tydligen väsentligt för vad vi väljer att tro på. Vi människor är fortfarande rädda för att bli ensamma på stäppen och falla offer för lejon. Så bara vi får vara med i ”gänget” kan vi tro på vilken dynga som helst.
Människans utveckling är överlägsen övriga levande individer på jorden, och det beror tydligen på att vi har ett språk och att vi berättar historier för varandra. Av historierna kan vi lära av varandra, och dela erfarenheter även om vi dör, genom böcker och skrifter. Jag har varit fascinerad av vårt beteende och hur vår hjärna fungerar sedan jag var ung, så jag följer såklart Anders Hansens program på SvT om ?Din Hjärna?. Det är också historier som jag väljer att tro på, därför att det ?känns? rätt. I avsnittet som handlade om kreativitet, sade Anders Hansen något som kändes väldigt bra; ?Det har aldrig funnits en hjärna som din, och kommer heller aldrig att finnas en. Därför kommer ingen att kunna göra samma kreativa kopplingar som du kan göra. Så sätt i gång och gör de kopplingarna! Dämpa dina självkritiska pannlober och släpp loss din kreativitet.? Utifrån vår nyfikenhet, våra lärdomar och unika individuella erfarenheter har hjärnan skapat nervkopplingar mellan de olika delarna i hjärnan som samspelar och får oss att tänka kreativt. I de två pannloberna finns området som hanterar självkritiken, för att få balans.
Dagen efter programmet var jag en sväng på stan i ett ärende på Stadium och fick se en tröja med tillhörande mysbyxor i en bedårande rosa färg. Genast började jag berätta en historia för mig själv i tanken, som handlade om min soffa i mitt hem och hur bra jag kommer att må och se ut när jag klär av mig mina klämmande businesskläder och i stället iklär mig denna rosa ljuvlighet? en ren lögn alltså. Men jag gick på den? alldeles ensam dessutom???
?Good, GOOD story?, tänkte jag när jag gick ut därifrån, nöjd. ?Idiot?, i nästa sekund. ?Pannlovsdjävulen?, det är alltså där han gömmer sig. En ?han? verkar det också vara, konstigt nog. Jag köpte i alla fall ingen påse, men det är ju en annan historia?
