Sedan vecka 32 har jag tränat på morgonen mellan klockan 07 och 08, varje vardag. Visst finns det dagar som jag hoppar över av en anledning, men de flesta dagarna har jag infunnit mig för att springa på löpbandet i 15 minuter och träna styrketräning 25 minuter. Resten går åt till dusch och att ta mig till jobbet. Det funkar och jag är överraskad ?? jag trodde inte jag var en morgonflåsare.
Det var efter att jag läste Anders Hansens bok ?Hälsa på recept? i somras som jag hittade motivationen. Det kändes helt tvunget att inkludera träning i vardagen, när man läste om all fakta från forskning om rörelse och träning. Skall man behålla kroppen och hjärnan intakt så är det rörelse som gäller, inte sudoku. Våra kroppar är gjorda för att vandra i naturen och äta vad naturen erbjuder, det är ganska långt ifrån vad vi i allmänhet ägnar oss åt idag. Men det där kan vi väl nu? Vem har missat stepphjärnan Anders Hansen?
Han var förresten här i Visby för ett föredrag och fick agera doktor mitt i föreläsningen då en i publiken föll ihop. Han hade precis börjat prata om stress. Dunk ?? ?Hjälp! Finns det någon doktor här? Han föll ihop.? Tja, det står en på scenen och håller föredrag. Populär kille. Det var fullsatt. Jag har läst alla hans böcker, sett alla program han gjort. Jag var inte där. Man får ju inte verka för angelägen ???
Nåja, tack vare hans böcker har jag kanske förstått hur vår hjärna fungerar, eller rättare sagt – skall fungera. Hormoner och signalsubstanser samarbetar med varandra via nervtrådar med olika arbetsuppgifter som Gud har upprättat i en virrig miljö där under håret, som bäst liknas vid en stressig kemisal. Det är serotonin, noradrenalin, endorfiner och dopamin och Gud vet allt. Hoppas jag? att hen visste vad hen skapade, alltså. Men jag tror det blev bra, men vi hade behövt den där bruksanvisningen lite tidigare. Fast den läser man ju i alla fall inte. Inte förrän det kör ihop sig. Som det gjorde för mig med träningen alltså. ?Helvete, varför funkar det inte?? Ni vet hur det brukar låta.
I min värld var det alltså ?Hälsa på recept? som blev min bruksanvisning. Jag ville veta exakt vad som händer när man tränar och varför det ibland gör ont ?? mjölksyra och träningsvärk. Framför allt ville jag veta hur mycket jag behövde träna, och fick veta hur litet jag behövde träna i stället. Perfekt. Till och med fick jag svar på när träningen skall ske för att fungera som bäst och det var då jag insåg att mina fantastiskt sköna stunder på morgonen med långsamt vaknande till en signal liknande ett vattenfall, lite stretching i sängen, en varm dusch, påklädning framför spegeln, en god och nyttig frukost som intas med morgontidningen, lite gäspande och sminkning innan jag drar benen till bilen, allt det där skulle bytas mot att gå ur sängen, klä på sig träningskläderna, borsta tänderna och gå ut i bilen för att ställa mig på löparbandet och springa i 15 minuter.
Det funkar ju inte. Aldrig i värda? Men jag har ju dessutom tidigare lärt mig att rutiner gör att kroppen slappnar av eftersom den vet vad som väntar och till slut gör samma saker utan att man behöver tänka. Rutiner skall man bevaka så man vet helt säkert att det är rätt saker som görs. Jag testade helt enkelt att byta ut mina mjuka morgonrutiner mot lite tuffare tag. Ibland är jag så trött att jag undrar om alla har sagt upp sig i ”kemisalen”, men ofta är det dessa morgnar som jag är som starkast. Det är ännu ett frågetecken för mig, men om jag förstått det hela rätt så är det endorfinerna (vårt eget kroppsliga morfin) som helt enkelt gör sitt jobb. Dopaminerna samarbetar och ger mig någon form av belöning? hm, vänta nu? undrar vilka instruktioner de fått?
Hursomhelst, det funkar. Kroppens signalsubstanser har gjort att jag slappnar av i de nya rutinerna och slipper känna dåligt samvete varje kväll för att jag inte tränat. Det är en hel vetenskap. Det roliga är att när jag nu landat i det här så kommer något nytt och modernt ?? ”dopaminfasta”. Det är inte något Anders Hansen hittat på utan någon ny fluga från USA som datornördarna i Silicon Valley kommit fram till. De har helt enkelt suttit vid datorerna för mycket och fått silikon i hela huvudet. ?r man förvånad eller? Dopamin är en signalsubstans i hjärnan som utsöndras som ett belöningssystem när vi erhåller något vi eftertraktat. Det hjälper oss att alltid söka oss framåt mot nya mål. Det var effektiv när vi levde i naturen, av naturen. Idag får vi dopaminutsöndring av likes på sociala media. Ja, lite fler saker är det faktiskt, allt som är njutbart. Fattar ni? Tjohooo ??? Jag menar förstås träning. Vad trodde ni?
Dopaminfasta alltså, the new shit. Ingen träning. Inte ha telefonen på. Inte se på TV, osv. Bara sitta i stillhet utan något som stör. Det ger återhämtning och skärper vårt fokus, ger oss bättre minne och gör oss mer empatiska. Det kunde Greta Lovisa Garbo (född Gustafsson) redan på 20- och 30-talet. Trots att hon som trefaldig Oscarsvinnare och en av de mest kända skådespelarna i världen, blev hon mest känd för sin skygghet. Kanske var det också receptet på hennes framgång. När Fotografiska i Stockholm skulle hylla Greta Garbo valde man att upprätta en staty av henne i betong. Efter utställningen placerades statyn mitt i skogen väster om Lillhärdal i en liten ort som heter just Stockholm (en gård). Gissa vad orten före heter? Just det ?? Uppsala (en gård det också). Det finns bara en stig den svårtillgängliga terrängen in till statyn som fått namnet ?Statue of integrety?.
Det var dit Mia, Lotta och jag tog oss förra veckan i Lottas Suzuki Swift. Var det 3 kilometer in på den här vägen? Eller var det 130 kilometer? Har vi tillräckligt med bensin i bilen, vi har kört från Visby? Men här, parkeringsfickan ser ut att stämma. Ser ni någon stig? Nja, de har kvistat skogen, det ligger träd överallt. Det är ju myrmark här, skall vi verkligen gå här? ?äär det här? Nu plurrade jag. Jag blev blöööööt om skorna. ?r vi säkra på det här? Vad tusan håller vi på med, mitt i skogen. Hur mycket är klockan? Blir det mörkt snart.
Nämen, titta! Där är hon. Stackarn, sitta alldeles ensam här i skogen bland björnar och varg. Snacka om dopaminfasta. Vill du ha lite dopamindricka? Bubbel, alltså. Det är den belöning vi nutida kvinnor får på fredagskvällar? vänta nu, var det någon som sa ?björn?? Finns det björn här? På riktigt? Ja, Mors lilla Olle kommer härifrån. Bör vi vara ängsliga? Jag har hört att man skall sjunga om man är i skogen där det är björn.
Ser ni bilden framför er? Tre trallande 60-plussare plumsande långt in i en myr någonstans i en Härjedalsskog. Ingen björn hade vågat sig fram.
